Vad är avkarbonisering och varför behöver vi det brådskande?

Avkarbonisering är nödvändigt för att möta Parisavtalets klimatmål. Att fasa ut fossila bränslen och implementera smarta laddningssystem som V2G är avgörande steg.I december 2015 antogs det historiska Parisavtalet enhälligt av alla medlemmar i Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).

Hittills har 197 länder gått med på att gradvis minska användningen av fossila bränslen och CO₂-utsläpp för att uppnå netto koldioxidneutralitet senast 2050 och hålla den globala uppvärmningen under 2 °C fram till år 2100.

Där det finns en vilja, finns det en väg.

Tyvärr visar Climate Action Tracker, som släpptes i maj 2021, att nuvarande globala åtaganden är otillräckliga och att 2 °C-målet kan glida oss ur händerna.

Med det sagt, är allt hopp inte förlorat.

För att hålla den globala uppvärmningen inom acceptabla nivåer är vår enda chans omfattande avkarbonisering, eller utfasning av fossila bränslen som Språkrådet rekommenderar som begrepp. Utfasning av fossila bränslen kallas också dekarbonisering (den direkta översättningen från decarbonisation på engelska).

• Vad är avkarbonisering?
• Vad innebär det i praktiken?
• Hur kan vi få det att hända?

Vi besvarar allt i det här blogginlägget.

Vad är avkarbonisering?

Avkarbonisering syftar på processen att minska koldioxidutsläpp (CO₂) från mänsklig aktivitet i atmosfären. Det nuvarande (och optimistiska) målet för avkarbonisering är att så småningom helt eliminera våra koldioxidutsläpp.

För att uppnå en fullständig utfasning av fossila bränslen, måste vi ompröva hur vi producerar och konsumerar energi samt genomföra en radikal omställning till förnybara och lågkolhaltiga energikällor.

För att nå noll nettoutsläpp, innebär det i praktiken att vi övergår till helt rena energikällor samt ett skifte från fossila bränslen till elektricitet.

Varför är utfasning av fossila bränslen så brådskande?

Enligt World Economic Forum är fullständig avkarbonisering av våra energisystem den enda lösningen för att stabilisera klimatet.

Idag ligger vi efter de mål som sattes 2015, och våra nuvarande politiska åtgärder skulle, i bästa fall, leda till en temperaturökning på 2,1 °C och, i värsta fall, till en ökning på 3,9 °C.

Situationen är ganska alarmerande.

För att ge lite kontext så var medelhavsnivån mer än 6 meter högre den senaste gången som den globala medeltemperaturen var 2 °C högre.

Med en ökning på 3 °C (den nuvarande genomsnittliga ökningen vi är på väg mot om vi inte ändrar vårt beteende), skulle städer som Miami, Shanghai, Osaka och Rio de Janeiro hamna under vattenytan. Dessutom skulle totalt 275 miljoner människor världen över behöva flytta och undkomma översvämningarna.

Det finns (fortfarande) flera olika scenarier

FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) har genererat fem olika scenarier, 5 RCP (Representative Concentration Pathway), för att förutse effekterna av våra koldioxidutsläpp och dess påverkan på planetes globala temperaturer:

• RCP8.5: Detta scenario skildrar det troliga utfallet om vi inte anstränger oss för att minska utsläppen av växthusgaser.
• RCP6 och RCP4.5: Dessa två scenarier beskriver vad som kan hända om vi inte kan agera tillräckligt snabbt. Enligt de senaste rapporterna befinner vi oss för närvarande mellan scenarier 6 och 4.5.
• RCP2.6: Detta är det enda scenario där Parisavtalets mål nås. Att följa denna väg innebär att minska CO₂-utsläppen till noll eller under noll strax efter 2050.

Bild: IPCC:s representativa koncentrationsvägar (RCP) presenterar fyra scenarier för netto noll CO₂-utsläpp.

Även om oddsen inte är till vår fördel har vi fortfarande en chans att begränsa den globala uppvärmningen till 2 °C (eller lägre) till år 2100: men det kräver utfasning av fossila bränslen.

Vad krävs för en total utfasning av fossila bränslen?

Självklart kan vi inte överge gamla sätt att producera och konsumera energi över en natt, men situationen kräver att vi drastiskt påskyndar vår övergång till netto noll i koldioxidutsläpp.

Vägen till utfasning av fossila bränslen innebär att såväl branscher som industrier måste förändra hur de producerar saker, att vi – som individer – granskar vad vi köper och lägger på våra tallrikar samt – något som vi på Virta faktiskt kan hjälpa till med – förändrar tillvägagångssättet hur vi producerar, lagrar och distribuerar elektricitet.

När förnybara energikällor möter e-mobilitet

När vi i ökad utsträckning förlitar oss på förnybara energikällor eller energikällor med låga koldioxidutsläpp för att driva våra städer, fabriker och fordon, uppstår nya utmaningar:

• Hur kan vindkraftverk producera energi när det inte blåser?
• Hur kan våra solpaneler möta plötsliga energibehov under natten?

En del av svaret finns i hur vi lagrar energi och återför den till elnätet för att säkerställa ett säkert och konstant flöde.

Elfordon är batterier på hjul

Det visar sig att elfordon praktiskt taget är stora batterier på hjul. När tillräckligt många fordon är anslutna till laddnätverket, kan vi använda batterierna för att såväl elektrifiera såväl som stabilisera elnätet.

Genom att använda smarta laddlösningar för elbilar och ny teknik som V2G (vehicle-to-grid), kan vi ladda eller ladda ur elbilsbatterier anslutna till elnätet baserat på momentana behov (efterfrågeflexibilitet) och därmed eliminera risken för elbrist.

Kommer det att finnas tillräckligt med elbilar för att stödja vårt energisystem? Ja. Enligt Deloitte kommer elbilar utgöra 32 % av den totala marknadsandelen för nyförsäljningen av bilar globalt sett år 2030.

Enbart i Europa förväntas elbilsförsäljningen utgöra över 40 % av nya bilförsäljningar år 2030 och även om nyförsäljningen av elbilar har mattats av på grund av förändrade ekonomiska incitament efter regeringsskiftet 2022 i Sverige, var trots det 1 av 3 nya bilar som säljs, en elbil under mars månad 2023.

Den optimistiska prognosen i grafen ovan grundar sig i allt som Europeiska unionen för närvarande gör för att uppfylla och överträffa Parisavtalet från 2015. Den 14 juli 2021 presenterade EU nya mål och målsättningar för 2030 och framåt som en del av den europeiska gröna given.

De nya målen inkluderar:

• 55 % minskning av utsläpp från bilar fram till 2030
• 50 % minskning av utsläpp från skåpbilar fram till 2030
• Noll utsläpp från nya bilar senast 2035

"Finns det en vilja, finns det en väg".

Var en del av lösningen: investera i smart fordonsladdning

De tre pelarna för avkarbonisering:

• elektrifiering,
• utfasning av fossila bränslen samt
• energieffektivisering,

är sammanflätade och kompletterar allihop varandra.

Självklart är e-mobilitet bara en del av ett komplext pussel, men vi behöver den för att lyckas med denna viktiga omställning.

Vi på Virta är stolta över att kunna hjälpa till med att säkra vår framtid. Lär dig mer om vår smarta helhetslösning – Laddning som tjänst – och bidra till att skapa en säkrare och grönare morgondag genom e-mobilitet.